Något som känns bättre? Ja vad kan det vara? Ganska mycket om jag tänker efter. Jag mår bättre i mitt mående sedan jag lämnade L. Jag har fått en underbar son tillsammans med min älskade. Jag har underbara vänner som jag vet finns där och ställer upp för mig. Jag har ett helt fantastiskt liv!

Min förlossningsdepression börjar bli bättre, även om jag har en lång väg kvar. Jag skäms inte för att gå och prata med psykolog. Jag mår helt enkelt bättre. Och det är en otroligt skön känsla!

Jag har lämnat det gamla bakom mig, och börjat om på nytt! Det är så skönt!

Något som gör mig riktigt upprörd är när sk vänner inte kan acceptera att man har mer än en vän! Personen blir sur och gnällig när man skriver något fint om någon annan vän man har.
Tar allt man säger på fel sätt. Tar bort en från facebook och msn och blockar en. Kan inte ta en riktig diskussion utan att personen säger "Jaja skitsamma, jag orkar inte bry mig mer. Jag pallar inte."

Personen säger att man utnyttjar en och bla bla bla!
Det enda personen vill, är att man ska tycka synd om denne.

Ja, det är en speciell person jag skriver om, men vill inte ta upp namnet här. H*n vet själv vem h*n är.

Men det är något som gör mig upprörd. Att jag ska behöva förklara för denne person och att jag ska behöva försvara mig in för denne.

Nej jag är trött på att lägga ner energi på denne person. H*n har gjort sitt i mitt liv. Jag har gett denne person såååå många chanser, men nu är det slut med det. H*n är en energislukare! Sådana klarar jag mig utan!

Mina favoritplagg är följande:

1. Mina jeansleggins

2. Min militärtunika

3. Min vita tunika med en tecknad tiger på.

4. Min svarta klänning.

5. Min systers vita byxor.

Mer än så blir det inte på denna listan. Det var ju 5 favoritplagg, och dem har jag nu tagit upp. Ett tråkigt inlägg jag vet   

Senare idag, kommer en "Dagens Rasmus Outfit" Det var några dagar sen jag gjorde det. Så kanske ni har något att se fram emot.

Oj. Det är ganska svårt att vinna mitt hjärta. Jag vet inte vad jag ska skriva på den här riktigt. Så jag gör faktiskt så att jag återkommer till denna dagen, när jag har kommit fram till vad jag ska skriva.

Hm, det finns mycket jag ångrar. Men det jag nog ångrar allra mest är att hoppade av gymnasiet 2 månader innan studenten! Det finns många olika anledningar till varför jag gjorde det, men som jag inte tänker ta upp här. Det räcker med att jag ångrar det.

För hade jag inte gjort det, så hade jag kanske haft ett bra och välbetalt jobb idag. Men skam den som ger sig.

Jag har ju faktiskt haft ett par jobb som jag trivts på. Bland annat ett som personlig assistent. Jag vill jobba med äldre helst. Men att jobba som personlig assistent är inte helt fel det heller.

Sedan finns det ju såklart fler saker som jag ångrar här i livet. Men det kan vi ta i ett annat inlägg. Detta får räcka för nu!

Oj, detta var svårt. Men jag försöker i alla fall. Kanske inte kommer på 5 saker på varje del, men någon ska jag nog kunna komma på.

5 saker jag vill lära mig:

• Sjunga. Jag sjunger som en jäkla kratta. Inte konstigt att min älskade son blir ledsen när jag sjunger för honom.
• Måla. Helst skulle jag vilja kunna måla landskap och porträtt.
• Designa egna kläder.
• Jag vill lära mig att våga ringa till olika företag. Jag har sådan fobi för det.
  
• Kunna göra bloggdesigner! ;)

5 saker jag velat lära mig, som jag nu kan:

• Att våga säga nej. Innan hade jag JÄTTESVÅRT att säga nej. Idag har jag lärt mig, att säga Nej, utan att få dåligt samvete eller få skuldkänslor.
• Att ta mig själv i första emellanåt. Innan tänkte jag på alla andra än mig själv. Det gör jag inte längre. Och jag är glad att jag har lärt mig det, för det är tack vare det som jag vågade lämna min x-man.

Ja jag kan inte komma på något mer, men det kanske kommer senare. Jag har i alla fall tagit med de 2 mest aktuella sakerna på saker jag velat lära mig och som jag nu kan. Nu kanske det inte var riktigt det dem hade tänkt sig, men man tolkar det på sitt eget sätt, och så här tolkade jag den här "uppgiften".

   Mitt favoritminne är första gången jag och Lars var tillsammans. När det var Alla Hjärtans Dag. Jag hade ALDRIG fått något, inte ens ett kort på Alla Hjärtans Dag av någon. Men jag blev mäkta glad när min älskade Lars kom med 3 röda rosor och en Aladdin Chokladask till mig på Alla Hjärtans Dag den 14 februari 2002. Jag blev riktigt glad. Det minnet kommer jag ihåg inu och det känns som om det var igår. Jag kommer aldrig att glömma det. Jag var så kär och så lycklig! Och det är jag även nu. Jag kan inte leva utan min älskade sambo/fästman och min son! Dem är mitt allt!   

Min allra första kyss var av min nuvarande sambo. Vi var ett par i 6 månader år 2002. Och han var mitt livs kärlek. Men då hade vi båda 2 skola att tänka på, så det höll inte eftersom vi inte träffades så ofta. Men tack och lov så träffades vi igen. Det var ödet att jag och Lars skulle träffas igen och att vi skulle bilda familj tillsammans. är så överlycklig!

  (Jag och älskling 9/1-10)