Igår så fyllde min älskade Farmor Inger, 69 år. Eftersom jag inte träffat henne merän en gång på 27 år, så tänkte jag att vi skulle åka och hälsa på henne och gratta henne. Jag, Lars och Rasmus. Sagt och gjort! Det var riktigt trevligt. Vi tittade på film som min älskade Farfar hade spelat in när jag döptes. Gud, vad jag och Rasmus är lika när jag var liten. Han är mest lik mig!    Även om han har vissa drag från sin far.

Pappa var ju också hos farmor igår, så det var trevlig. Jag älskar min pappa! Så jäkla glad att jag fått kontakt med pappa igen! Denna gången så ska vår kontakt inte försvinna. Inte nu när jag fått så bra kontakt med både honom och min farmor och farfar.

Här kommer lite bilder från gårdagen!

  Födelsedagsbarnet Farmor Inger med Rasmus i famnen.

Det var bilderna från gårdagen!   

Tiden går så otroligt fort! Nu är vårt mirakel redan 6 månader gammal! Var tar all tid vägen? Och han gör framsteg för varje dag som går. Jag är världens lyckligaste mamma! Nu, nu kan jag inte tänka mig ett liv utan vårt mirakel! Han är det bästa som hänt mig och Lars! Han är vår lilla guldklimp, vår kämpe från sitt allra första andetag och sitt allra första skrik. De första sekunderna i hans liv! Han är verkligen vår största kämpe i familjen!

Vårt mirakel! 6 månader gammal idag!

Bodyn och byxorna har han fått av sin moster Lotta i Julklapp.
Innan var de för stora, nu passar dem perfekt!   

Idag har vi varit på BVC med Rasmus. Han skulle ta vaccinationen idag också. Vaccinerna heter  Pentavac och Prevenar. Och det gick väldigt bra. Han blev lite ledsen efter den andra sprutan, men han somnade gott i vagnen när vi gick hem. Och nu har han ätit hela 170 ml och nu ligger han här bredvid mig i soffan och sparkar av sig energi, och pratar. Brukar man inte bli trött efter en vaccination? Inte Rasmus inte.   

Har varit på BVC idag och mätt och vägt Rasmus.

Hans vikt är numer: 4760 gram 4940 gram

Hans längd är numer: 52 cm 52,5 cm

Hans huvudomfång är numer: 37,5 cm 38 cm

De överstruckna siffrorna är från 28/2-11

Jag filmade Rasmus igår, när han pratade och skrattade. Jag är så glad. Rasmus visade sitt första leende när vi var i Karlskrona, och sedan dess så skrattar och pratar han mest hela tiden! Så underbart!

Jag vet inte riktigt vad som menas med "En sista stund", men jag tolkar det på migg sätt så därför skriver jag om det. Jag skulle vilja ha en sista stund uppe i Karlskrona, för jag trivdes riktigt bra där uppe. Jag trivdes med Marica, min tvillingsjäl. Jag trivdes som fisken i vattnet. Jag tror att jag hade kunnat bosätta mig där uppe. Inte bara för att komma närmre Marica, utan för att det är en helt fantastisk stad. Så jag skulle gärna vilja ha en sista stund där uppe. Men det kommer förhoppningsvis fler stunder som jag kommer att vara där.

Jag älskar dig Marica!   

Jag skulle ha skrivit om vem som skulle få "Veckans Ros" igår, men jag hann inte. Jag hade så mycket att göra då, så jag ger "Veckans Ros" idag istället.

Denna Veckans Ros går till Isabella. Det är en tjej som jag träffade när Rasmus låg inlagd på avdelning 65 för att han skulle operera sitt ljumskbråck för andra gången. Isabella är en tjej som jag verkligen gillar mycket! Vi fick en sådan bra kontakt när vi låg där inne. Det gjorde hela vistelsen där mycket enklare. Jag och Isabella kom så bra överrens med en gång, det kändes som om vi alltid känt varandra.

En riktigt härlig tjej med båda fötterna på jorden och som har en humor som jag verkligen älskar! Jag har inte skrattat så mycket som jag gjorde då jag var med henne där.

Vill gärna träffa dig igen Isabella!
Det får bli snart!
Nu har vi inte hört av varandra på några dagar, men jag vet att du finns där i alla fall! Tycker grymt mycket om dig, och du är välkommen hit precis när du vill!