Ja, som de flesta vet så blev Rasmus inlagd i måndags för att han skulle opereras på tisdagen. Men vi kunde ha åkt hem och sovit hemma till på tisdagen, men jag kände mig tryggare genom att vara på sjukhuset än att jag sov hemma över natten. Rasmus fick den första operationstiden på tisdagsmorgonen också, så det var också en anledning. Att man slapp gå upp så tidigt. I alla fall jag. Lars fick ju sova hemma eftersom han var tvungen att gå ut med hunden + att det bara fick sova en förälder på avdelningen tillsammans med barnet.

Innan jag och Rasmus gick och la oss så badade han och tvättade sig med en speciell svamp på det området där han skulle opereras. Sedan fick han sin sista måltid kl 03. För han skulle fasta från halv 4. Men Rasmus var ganska trött på natten, så han åt bara 20 ml. Klockan blev halv åtta på tisdagsmorgonen, och det var dags för Rasmus andra bad. Han var JÄTTEHUNGRIG! Det kan man ju förstå när man inte fått äta på 4 timmar. Halv 9 så gick vi upp till OP för att lämna över Rasmus till kirurgerna. Operationen gick bra och tog närmare 1½ timme.
När de ringde och sa att Rasmus hade börjat vakna fick jag gå upp till uppvaket och hålla honom och ge honom mat! Åh, vad han åt! Han nästan åt hela flaskan också. Inte bara innehållet.   Operationen hade i alla fall gått bra. De hade opererat tillbaka bråcket på vänster sida. Och de hade även tryckt hål på vattenbråcket på höger sida som han hade fått efter förra ljumskbråcksoperationen. Men nu ser det fint ut, men det är ju svullet förståss. Det kunde ta en vecka innan svullnaden går ner.

Efter några timmar på uppvaket, så fick han komma ner till avdelningen igen. Där fick han mat och så fick han smärtstillande via nålen i handen. Han hade också glukosdropp, för att driva på vätska och stilla hans hunger lite. Men han åt jättebra när han väl vaknade och var hungrig. Han var jätteduktig min lilla älskade son. Eller, rättelse, han ÄR jätteduktig min lilla älskade son.

Och idag fick vi åka hem. Helt underbart är det. Och nu tillbaka till vardagen igen.

Imorgon blir till att ringa och boka in en ny tid till min BVC-sköterska och boka in en ny tid för besök med vägning, mätning och huvudomfång. Vi skulle egentligen varit där i tisdags, men det blev det ju inte eftersom Rasmus opererades då.

Sedan ska jag ringa FK och prata med dem angående en sak. Men det får vi lösa imorgon. Måste bara ta tag i min telefonrädsla för att ringa olika företag.

Jag hade kameran med mig för att ta en massa kort där, men tror ni att kameran kom fram en enda gång? NEJ!    Typiskt mig.

Träffade helt underbara, nya vänner där! Tillsammans är vi starka!

Återkommer kanske senare ikväll med ett eller två blogginlägg, eller så återkommer jag imorgon!

På återseende!

 

Isabella

13 februari 2011 22:51

Hur är det med lillgossen har han blivit bättre efter op?

Som du skriver- Tillsammans är vi starka!
Jag kan inte mer än att hålla med.
Kram på er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjena, Therese här.. haha nej det är det inte.   Detta är en liten kapning av hennes blogg. Denna bloggen ska inte användas mera. utan jag hänvisar till www.barbapappafantasten.blogspot.com   Där kommer Therese i fortsättningen skriva om sitt...

Världens Underbaraste Therese!   Jag vet inte riktigt vad jag skall skriva. =). Men tack för att du finns gumman är verkligen glad för din skull tanke på allt som händer att du har Rasmus och Lars snart dax för giftemål. Är stolt över dig så det ...

  1 år och 9 månader mellan mig och älsklingen idag! Det är EXAKT 3 månader och 2 dagar kvar till vi ska stå framför vigselförättaren och säga "Ja" till varandra!   Jag älskar dig!        "Jag är en cool kille med mat i hela ansiktet och ner p...

Det är ca 3 månader kvar tills jag ska stå framför vigselförättaren och säga Ja till min blivande man. Och kan ni tänka er,  jag börjar redan bli nervös. Det är många som kommer och sitta där och titta på. Jag som har "scenskräck". Hur ska detta gå? ...

Jag hade tänkt att jag skulle visa två bilder på Rasmus. En från när han var nyfödd och en från idag. När jag tittar på Rasmus idag, så kan jag inte förstå att han varit så liten som ett litet smörpaket. Det är för mig ofattbart. Är bara så glad att ...