Detta är ingen svår fråga egentligen. För min första kärlek är faktiskt min nuvarande sambo Lars.

Vi träffades för första gången år 2002 och vi var tillsammans i 6 månader då. Han var verkligen mitt allt. Han behandlade mig som den jag är. Jag kunde vara mig själv tillsammans med honom. Tyvärr träffades vi inte så mycket. För han hade skolan att tänka på och jag hade min skola och sommarjobb att tänka på. Så det tog tyvärr slut efter 6 månader.   

Sedan så flyttade jag till Stockholm till min dåvarande pojkvän. Det tog slut efter 2 år. Sedan träffade jag en man, som jag även gifte mig med. Vi var gifta i 4 år. I oktober år 2009 så lämnade jag honom och begärde skilsmässa. Jag hade inte mått bra på väldigt, väldigt länge. Jag hade stannat för länge redan.

Sedan i november, så träffade jag Lars av en ren slump. Jag loggade in på min gamla msn, och Lars var inloggad. Vi började prata och vi bestämde träff några dagar senare. Det var lite nervöst att träffa honom igen efter så många år, men det gick bra. Vi hade några "dejter" innan vi "bestämde" att det var han och jag. Så den 17 november blev vårt datum.   

Vi hade varit tillsammans i 5 månader, när jag kände att jag bara "måste" göra ett graviditetstest, för jag kände att det var något som inte stämde. Och testet visade ett starkt plus! Testet gjordes den 21/4-10.

    Efter 5 månaders förhållande så skulle jag och Lars bli föräldrar. 

Lars är mitt allt! Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan honom! Jag är så otroligt glad för att jag och Lars träffades igen! Det var nog ödet. Om det finns något sådant. 1 år & 2 månader har vi nu varit tillsammans, och flera år till ska det bli!   

 

Marre

20 januari 2011 13:41

Hehe gullig historia :). MEn är verkligen jätteglad att ni hittade varandra igen :). Ni förtjänar det bästa och framför allt så är ni föräldrar nu :) Vilket gör det ännu bättre..

Ni kommer har många fina år tillsammans och mer kommer det att bli <3

http://sweetmarre.bloggplatsen.se

 

irene

20 januari 2011 17:41

gud va gulligt. cinderella story in real life verkligen:) glad för din skull, som du själv skrev, ödet!!! för ödet finns, o det finns en som är rätt för oss alla men ibland träffar vi dom vid fel tidpunkt, men som tur va för er så träfades ni igen:) o ni har en bedårande son:) all lycka o kärlek till er:) kram

http://www.neverforget.bloggplatsen.se

 

jessica

20 januari 2011 20:57

ja du det måste vara ödet!!!! och det är väl fan så tur att ödet finns:):) kram

http://www.mammasevigakarlek.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tjena, Therese här.. haha nej det är det inte.   Detta är en liten kapning av hennes blogg. Denna bloggen ska inte användas mera. utan jag hänvisar till www.barbapappafantasten.blogspot.com   Där kommer Therese i fortsättningen skriva om sitt...

Världens Underbaraste Therese!   Jag vet inte riktigt vad jag skall skriva. =). Men tack för att du finns gumman är verkligen glad för din skull tanke på allt som händer att du har Rasmus och Lars snart dax för giftemål. Är stolt över dig så det ...

  1 år och 9 månader mellan mig och älsklingen idag! Det är EXAKT 3 månader och 2 dagar kvar till vi ska stå framför vigselförättaren och säga "Ja" till varandra!   Jag älskar dig!        "Jag är en cool kille med mat i hela ansiktet och ner p...

Det är ca 3 månader kvar tills jag ska stå framför vigselförättaren och säga Ja till min blivande man. Och kan ni tänka er,  jag börjar redan bli nervös. Det är många som kommer och sitta där och titta på. Jag som har "scenskräck". Hur ska detta gå? ...

Jag hade tänkt att jag skulle visa två bilder på Rasmus. En från när han var nyfödd och en från idag. När jag tittar på Rasmus idag, så kan jag inte förstå att han varit så liten som ett litet smörpaket. Det är för mig ofattbart. Är bara så glad att ...